SOHEIL ARABIs öppna brev: Upplysning på bekostnad av successiv död

Översättning: Hasse Golkar

”När de flesta medierna varit i händerna på två partier som konkurrerat med varandra om censur och konservatism, när vissa köpta personer hade satsat på att främja analfabetism och vidskepelse för att lura oss – då bestämde jag mig för att vara en oberoende medborgarjournalist, för att kunna skildra hela sanningen utan försköning och censur. Men Härskaren med sitt hov var förskräckligt rädd i sin övertro på vår förståelse och medvetandegörandeförmåga. De underhöll oss med myter och vidskepelse, och var glada att hålla oss kvar i sovställning för att kunna plundra landets rikedomar med sinnesro. Javisst, uppvaknande är en frigörelse från tyranni. Därför vill de kuva medborgarjournalisterna på ett brutalt sätt. Idag har det gått 1 500 dagar av mitt fängelsestraff och enkelt uttryckt går jag igenom en gradvis död. Jag har förlorat mina bästa ungdomsdagar vilka jag aldrig kommer att få tillbaka. Alla min dotters barndomsminnen sammanfattas i min fängelsetid. De har tagit mitt liv och min hustrus, därför har jag inget mer att förlora. Jag har inget hopp om att släppas fri heller. Jag är mycket tacksam för mina goda vänner på andra sidan gränsen, som tyckte att jag förtjänar detta värdefulla pris. Detta pris kommer att motivera mig dubbelt så mycket för att fortsätta med min plikt som medborgarjournalist, även härifrån bakom lås och bom, för att kunna vara Irans åsikts- och politiska fångars röst gentemot hela världens folk. Jag hoppas att ni stödjer mig även i fortsättningen. Tillsammans med mig här finns det många fängelsedömda ungdomar, inklusive tiotals andra åsikts- och politiska fångar över hela landet som inte får tillräckligt stöd. Förutom oss, finns det även icke-politiska fångar som hamnat i fängelse och här blir orättvist behandlade på grund av att inte förmått betala sina ekonomiska skulder, skulder för blodersättning eller hemgift. Mat- och hälsoförhållandena här är mycket usla, vilket inte ens är förenligt med fängelsebestämmelserna. De förödmjukande kläderna inför domstolsförhandlingar, vårdinrättningar eller vid släkt och familjebesök är psykiskt påfrestande för oss. Att rättsväsendets tjänstemän begär mutor av fångar har blivit ett normalt beteende speciellt under [justitieministern, Mohammad Sadeq] Larijanis ledarskap. Utförande av tvångsarbete i Evin-fängelset på de sjunde och åttonde avdelningarna, fångarnas vikariat utan lön, istället för ordningsvakter, köks- och hälsovårdspersonal, är i strid med fängelsebestämmelserna. Att sova på golvet, sälja varor på överpris, genomföra våldsamma inspektioner och tiotals andra brott mot mänskliga rättigheter som också förekommer i den islamiska republikens fängelser utan att någon kan försvara oss. Inget pris kan göra mig glad så länge vi inte lyckats, hand i hand tillsammans, stoppa tyrannerna och utrota förtrycket

Soheil Arabi, Evinfängelset avd. 8

Översättning: Hasse Golkar

نامه سرگشاده ی سُهیل عَربی زیر عنوان: شهروند خبرنگاری – روشنگری به قیمت مرگ قطره چکانی در ارتباط با برنده شدن جایزه ی آزادی بیان توسط سازمان جهانی گزارشگران بدون مرز در تاریخ سه شنبه ۱۶ آبان ماه ۱۳۹۶

“وقتی اکثر رسانه ها در اختیار دو حزب بود که در سانسورگری و محافظه کاری با یکدیگر رقابت داشتند.

وقتی عده ای مزد می گرفتند تا بی سوادی و خرافات را ترویج دهند و فریبمان دهند، تصمیم گرفتم یک شهروند خبرنگار مستقل باشم تا بتوانم تمام حقیقت را بدون روتوش و سانسور انعکاس دهم.

حاکم باشی و دربارش اما از اینکه ما حقایق را بفهمیم و بفهمانیم هراس بیش از حد تصوری داشتند.

آنها مارا با افسانه ها و خرافات سرگرم می کنند و خوش دارند که در خواب باشیم تا با خاطری آسوده مال و سرزمینمان را غارت کنند.

آری، بیداری به مثابه رهایی از شر مستبدین است، لذا به طرز وحشیانه ای شهروند خبرنگاران را سرکوب می کنند.

امروز ۱۵۰۰ روز از محکومیت به حبس یا بهتر بگویم مرگ قطره چکانی ام را سپری کردم.

بهترین روزهای جوانی ام رفت و هرگز باز نخواهد گشت.

تمام خاطرات کودکی دخترم در زندان خلاصه می شود، همسر و زندگی ام را گرفتند و دیگر چیزی برای از دست دادن و حتی امیدی به آزاد شدن ندارم.

باری از شما دوستان خوبم در آنسوی مرزها که مرا لایق این جایزه ارزشمند دانستید بسیار سپاسگزارم.

این عنوان به من انگیزه دو چندان می دهد تا به وظیفه شهروند خبرنگاری ام حتی پشت میله های زندان ادامه دهم و صدای زندانیان عقیدتی و سیاسی ایران را به گوش تمام مردم جهان برسانم و امیدوارم همچنان من را در این امر یاری نمائید.”

این زندانی سیاسی در ادامه نامه خود آورده است “در کنار من جوان های بسیاری محکوم به حبس شدند از جمله ده ها زندانی سیاسی و عقیدتی دیگر در سراسر ایران که از حمایت های کافی برخوردار نیستند.

علاوه بر ما حتی بر زندانیان غیر سیاسی، افرادی که به جرم عدم پرداخت بدهی، دیه یا مهریه در زندان هستند نیز ظلم می شود.

وضعیت بهداشتی و تغذیه بسیار نامناسب و حتی مغایر با آیین نامه سازمان زندان ها می باشد.

لباس تحقیر آمیز زندان به هنگام ملاقات و اعزام به مراکز درمانی و قضایی که موجب نحقیر روحی زندانی و تحقیر وی در برابر بستگان اش می شود.

رشوه گرفتن مسئولان قوه قضاییه از زندانیان که بلاخص در زمان ریاست لاریجانی بسیار متداول شده است.

اردوگاه کار اجباری در زندان اوین بند هفت و هشت، کار کشیدن بدون مزد از زندانیان به جای پرسل انتظامات، بهداری و آشپزخانه که برخلاف آیین نامه زندانها می باشد.

کف خوابی، فروش اجناس چند برابر قیمت تعیین شده، بازرسی های همراه با خشونت و ده ها مورد تخلف و نقض حقوق بشر که در زندانهای جمهوری اسلامی رخ می دهد و دردا که مارا فریاد رسی نیست.”

سهیل عربی در پایان نامه اش آورده است “هیچ جایزه ای نمی تواند من را خوشحال کند مگر اینکه دست به دست هم داده و ظلم را ریشه کن کرده و ظالمین را براندازیم.”

سهیل عربی ، بند ۸ زندان اوین

——–——————————————————

آدرس و اسامی صفحات مرتبط با مجموعه عصر آنارشیسم

The names and addresses that related to anarchism era website